Orkar....... inte. Kan inte allt bara få vara enkelt? En endaste liten gång?

Nervöööös. Mest för att jag ska gå vilse i tågbytena. Eller att tåget ska vara sent så jag missar bytet. Men det ska nog lösa sig. hah. Åker från Ösmo vid 7, är framme i Lycksele vid 9 nångång imorgon bitti. Kul. Men jag har laddat upp med mn iPhone, datorn, böcker, godis och musik. Nej, jag räknar inte med att jag kan sova. Kanske skriver från tåget. Om jag har extremt tråkigt.

Snacka chock jag fick här om dagen. Universitetet ringde mig och sa att jag hade kommit in, om jag fortfarande ville. Hade helt och hållet gett upp den tanken. Men sjukt glad blev jag i alla fall, så imorrn drar jag upp till Lycksele för en veckas genomgång av studier och så. Sen resten av tiden kommer jag sitta hemma i soffan och ha föreläsningar genom webcam. Den här gången ska jag klara av studierna. För er som inte vet så pluggade jag ett halvår till sjuksköterska på Luleå Tekniska Universitet, men pallade inte då så hoppade av. Nu kommer jag gå om allting från början, för att fräscha upp minnet. Har snackat med min blivande mentor och det känns verkligen extremt bra. Så jag hoppas hoppas hoppas att det här kommer gå vägen. 
 
Hästfronten då. Lillhästen har åkt nu. Kändes sjukt jobbigt, men jag tror det var det bästa för oss båda. Om jag ska plugga och jobba samt ha två hästar kommer tiden inte räcka till på långa vägar. Så det får gott och väl räcka med Stella. Hennes ben verkar okej för tillfället. Så länge hon bara får gå i hagen verkar allt bra. Så hon klarar nog att vänta tills torsdag på att Marianne ska komma tillbaka. Hon verkar rätt nöjd med att stå och mysa också.
Hon har släppts ihop med Goldey och Corami nu. Märks verkligen att hon inte är den som tar för sig. Hon håller sig på sin kant, och så fort jag kommer in i hagen går hon fram till mig istället och ska gosa. Söto. Tror det kommer ge sig. Hon är lite försiktig i början bara, både med djur och människor tydligen.

Imorse åkte lillhästen. Usch, kändes grymt jobbigt att se honom åka. Och som om inte det vore nog så kom svullnaden på Stellas ben tillbaka efter 30 minuters skritt på långa tyglar. Ringde Marianne men hon är på semester i tio dagar till och jag vägrar åka till stav eller ta ut Distriktsveterinären. Litar inte riktigt på någon av dom. Dåliga erfarenheter ja. Någon som vet en BRA veterinär söder om Stockholm förutom Marianne? Vill inte vänta tio dagar till egentligen...

Stella verkar bra i kotan. Min medryttare kom ut en dag så var hon svullen. Inte halt eller varm, bara svullen. Konstigt. Satt kvar ett par dagar så hon har fått stå typ en och en halv vecka. Men hon reagerar inte när man känner och klämmer, inte svullen och verkar inte varm eller ha ont, så idag tänkte jag faktiskt börja sätta igång henne igen. Vet inte om det är sadeln som sitter fel på henne, men borde det inte märkts tidigare i så fall? Vi red ju varenda dag hela vintern utan att hon reagerade någonting. Camilla trodde att hon bara hade vrickat foten, vilket kanske är sant. Ska prova med sadeln idag och vid minsta tecken på att det känns fel så är det barbacka som gäller tills jag kan hitta en som passar.
Känns bara så äckligt tråkigt att hon skulle gå och bli svullen NU. Så fin och musklig som hon varit nu har hon aldrig varit hos mig tidigare, nu har i princip alla muskler försvunnit. Hennes rumpa är lika benig som en tvåårings. TRÅKIGT. Men å andra sidan har vi ju ett mål igen nu, att få tillbaka kondis och styrka. 
 
Mitt hjärta vad jag älskar dig <3<3